Pernilla

Mah, jag vet att det ekar här inne och att jag är världens sämsta på att lägga energi på att skriva något. Livet kommer lite emellan ibland. Men suget börjar komma tillbaka! Sen sist jag skrev har jag haft världens bästa dagar med älskade anton, haft så där överdrivet mysigt hela tiden, kollat på stjärnorna, kramats, druckit vin, ätit så jävla gott, skrattat, åkt pulka med kidsen på jobbet, kramat en ledsen bror i flera timmar, jobbat lite för mycket, varit fruktansvärt trött, gråtit, blivit kall, blivit varm, lyssnat sönder så många låtar, saknat, tänkt, känt sån kärlek, druckit massa te med världens finaste jess och bara varit.

Idag har jag hängt på jobbet i 12 timmar. Fet arbetsdag och sedan avdelningsmöte, ah men alexandra känner mig allt för väl och tar med sig choklad till mötet. Socker när det är som bäst. Nu ska jag äta äppel-bitar (som typ är mitt nya kvällssnacks?) och glo lite serie, få mitt godnatt som jag inte kan sova utan och sen blir det behövlig sömn.

Ny vecka och jag har varit förkyld som ett as sen i fredags. Mah. Inte kul. Tagit det lugnt i helgen och borde därmed vara lite friskare, men icke. Bah kötta sig igenom dessa jobbdagar och se ljusglimtarna - ikväll har jag fått krama på finaste oliver&leo och på torsdag kommer anton. Fint.

Min nyårsafton kunde inte ha blivit bättre. Åt ruggit god trerätters (jag hade matkoma efter), drack gott och hade förjävla fina människor omkring mig. Första dagen på detta nya år bestod mest av soffläge, serier och mat. Japp. Soft.