Pernilla

Godmorgon.
Jag vaknade runt åtta och kände mig mycket piggare idag, jätteskönt. Så jag klev upp och myste i soffan med en kopp te framför vakna med the voice (åh jag älskart) Runt 9 kom min bror&nellie över en stund, brorsan fixade lite saker åt mig och jag pussade på nellie.

Nu har jag de gått och jag kikar på efter tio, där Lotta Grey gästar (vimmelmamman) Hon har cancer och skriver om sin kamp på sin blogg. Och jag har smått gråten i halsen när hon berättar om hur hon skrivit sina avskedsbrev till sin lille son och sin man. Och hur hon gjort en minneslåda till sin son, i fall att hon dör, där det finns massa bilder och hon har även spelat in sin röst, så att han inte ska glömma henne. Fan för sjukdomar. Men är det inte ganska läskigt att det nästan måste krävas en allvarlig sjukdom för att man verkligen ska njuta till fullo av varje liten stund av livet? Man tar alldeles för mycket för givet.

Om en stund ska jag ta mig i kragen och gå ned på stan, ska hämta lite kurslitteratur på bibblan, hämta ut ett paket, sen måste jag även handla lite. Ska bli skönt att komma ut lite efter att ha känt mig halvdöd de senaste dagarna.

Puss.