Pernilla

Alltså,
jag är en sån person som alltid vill se det bästa i alla människor, i alla fall de flesta. Och jag känner att på den senaste tiden har jag försökt om och om igen, nästan på ett desperat sätt, att hitta en speciell persons bättre del igen.
Jag har vänt ut och in på allting bara för att finna det bästa hos honom igen. Försökt få varje litet ord eller rörelse från honom att verka mer positiv än vad det egentligen kan ha varit.

Jag har lixom vetat och väntat.

Vetat att han är fan så mycket bättre än såhär och därmed väntat på att det ska komma fram igen. Men det har varit förgäves och tiden har bara runnit iväg. Så ska det väl inte riktigt vara? Nej, nej, nej och åter igen nej.

Men jag känner att nu är jag så jävla done with it.
För jag vet att jag bara förstör mig själv ännu mer om jag låter det fortsätta såhär.
Jag ska sluta vara så naiv och istället se honom för vad han nu är. Sluta med att analysera allting till små små bitar. Sluta med att sen försöka att skrapa upp något bra, för det finns nästan aldrig något bra kvar där på marken.
Done, du vet.

(Men du vet att du alltid kommer betyda något för mig
& att du alltid kommer vara speciell för mig, visst vet du?)