oncontextmenu="return false"

Tess.



I 12 år har Tess varit världens bästa hund.

Och nu är det över, nu är hon borta.

Det är nästan så att jag inte ens vågar gå hemifrån, för jag vill inte
komma hem och bara mötas av två hundar, när det alltid har varit tre.

Hon var riktigt sjuk nu i slutet, men det gjorde så förbannat ont att säga hejdå.
Att pussa på henne en sista gång och aldrig mer igen. Jag saknar henne redan.

We're driving slow through the snow on 5th Avenue.


Idag hade jag körlektion, vilket egentligen skulle ha varit en dubbellektion men som fick
bli en enkel.. för det var ju helt värdelöst att köra när vädret är såhär. Det gav inte så mycket.
Sen efteråt blev det lite plugg och chill med Stefan.

De närmaste dagarna kommer bestå av jobb och körskolan, kul liv? Njae.
Men ska förhoppningsvis umgås lite med Emelie imorgon, and that's great..

Nu är det en kopp te och soffan som gäller, mys.

Jag går med dig överallt, i sommarsol och vinterkallt.. när tankarna tar över allt.

Det går ett lyckorus genom hela kroppen när jag tänker på min Josephine, min bästa vän.
Hur mycket jag än försöker, så kommer jag aldrig kunna klä min tacksamhet till henne i ord.
Tacksamheten över att hon alltid finns där för mig, ett samtal eller en halvtimmes buss ifrån mig. Att hon alltid stöttar mig, i vad jag än gör. Att hon alltid lyckas få mig att vilja mer.
 
För mig är hon den storasyster som jag aldrig fick och hjältinnan med ett hjärta av guld.
Jag älskar hennes räddningar och hennes skratt. Jag älskar henne.


Partypeople.

Såhär mycket snö kan vi inte ha haft på flera år, det är ju galet.
Men jag måste säga att jag kände mig som barn på nytt när jag idag "lekte" ute i snön med brorsbarnen, riktigt mysigt är det.. även fast det är galet svårt att ta sig till ställen.
Min käre bror har även opererat sig idag, när han ringde för en stund sen var han hög på morfin och det var galet roligt att prata med honom, herregud vad han svamlade på om konstiga grejer. Inte lätt inte.

Och juste, lördagen.. haha kvällen började så jävla bra tillsammans med emelie, anna, lisa, jocke, jocke, markus, blomman och killen som emelie&jag kallade för trappan.. och slutet bestod av kaos, trappuppgång, panik, kyla och trötthet (jag har nog verkligen aldrig i mitt liv varit så trött som då).. men nu efteråt så skrattar man lite smått åt hela situationen. haha en kväll/natt/morgon som vi alla definitivt inte kommer glömma.. eller ja, alla förutom anna då ;)





The girl who laughs the loudest.

Kvällen har spenderats med Emelie, inte ofta vi chillar en fredagskväll inte.
Vi har kikat på Idol, skrattat åt totalt meningslösa saker och planerat inför imorgon.

För imorgon (eller ja, idag.. eftersom klockan är över tolv) så ska jag, Anna och Emelie
dra in till Lisa i sthlm. I hennes lägenhet vankas det middag, fixning och förkrök..
sen kommer även min käraste vän Joachim dit med sina vänner och därefter
drar vi ut och gör sthlms gator osäkra. Vi är redan så galet taggade, så det
kommer säkert att bli underbart roligt. Äsch, klart det blir med dessa raringar.

Nu tänkte jag strax prata i telefonen en stund, och sen sova..
för jag är ruggit trött måste jag säga. Ha en bra helg!

The walk before the run.

Imorse blev jag väckt av min käre bror.. han kom instormandes i rummet en timme INNAN min klocka skulle ringa. Det kändes sådär, för jag var dödstrött och orkade inte med en person som var så jädrans glad&pigg så pass tidigt på morgonen.
Pallra mig upp ur sängen tillslut iaf.. när jag väl hade tröttnat på att lyssna på brorsan. Drog sen ner till körskolan, där jag varit hela dagen, kört bil och pluggat. Inte långt kvar på detta nu, wiho.
Kvällen ska spenderas med Philip, blir nog bra det serru.


Have you ever looked fear in the face and said “I just don’t care”?

Mitt hjärtegull Malin.

Imorse när jag vaknade låg det ett paket utanför ytterdörren
innehållande en bukett rosor och en lapp med söta ord.


Min världens bästa Malin hade varit i farten.
Kan man göra något annat än att tycka om henne massvis?
Nej, det är helt omöjligt. Hjärtat, jag saknar dig.


Allting du tänkte, allt du vann.

Har varit sjuk sen i söndags.. min kära underbara mage har krånglat igen, älskvärt.
Så det har varit ännu en sjukhusvistelse, och utredningen om magen är igång igen.
Galet jobbigt att de aldrig hittar felet... :( Så har inte ätit något sen i söndags förutom
lite fil då&då, men idag känns det mycket bättre och då blev det äntligen mat..
riktigt gott må jag säga, och behövligt.

Har precis kommit hem, varit på promenad med Emelie. Skönt.
Och om en stund kommer hon hit, det blir chill ikväll framför Idol.
Det är mycket prat att ta igen när man inte har träffats på över en vecka, absolut.

Ne, jag orkar inte skriva mer.. tjing

We're just not there anymore... but we really don't care, do we?

  oh, my heart can't carry much more
  i'ts really really aching and sore
  my heart don't care anymore
  i really can't bear more

  my hands don't work like before
  i shiver and scrape at your door
  my heart can't carry much more
  but you couldn’t care less, could you?

  your face don't look like before
  its really not like yours anymore

  your eyes don't like me no more
  they quiver and they shift to the floor

  my heart don't beat like before
  it's never been this slow no,
  my blood don't flow anymore
  and you couldn’t care less, could you?

I shiver and scrape at your door.

Igår tillbringade jag hela dagen på Gillingebanan, det var verkligen riktigt galet roligt!
Och det som förgyllde dagen var att även Ida var där, en sån tjej man tycker om på två sekunder.

Idag har jag haft körlektioner, chillat med My, pluggat och sen umgåtts med Annie.
En riktigt bra dag och kvällen kommer fortsätta att vara lugn, jag har ingen ork till
att göra något annat då jag fortfarande är småsjuk.. (det går verkligen aldrig över)
så det blir massa onyttigheter framför Idol. Sköönt.

Inga ord behövs.


Oliver Lundberg, 5 år.


Så fyller nästa brorsbarn år.. Oliver mitt hjärtegull blir 5 barre idag.
Så ikväll ska jag göra det som jag gör bäst på kalas - äta.

du får inte andas på min panna

jag trodde annorlunda, men jag vet nu
eller gör jag? jag vet faktiskt inte
men när jag väl behöver dig och tar ut allt jag har inom mig
och vill så gärna få dig att lyssna, att förstå mig så som bara du kunde
så tappar jag orden och när jag väl lyckas få ut dom
så släpper du det dagen efter

jag övar fortfarande på att få dig att bli stum av mina ord
men du skriker snarare än är tyst och det gör så jävla ont

Really really damn good.

Igår var jag så jädrans bakis så det var inte sant. Det blev en riktig hård natt i fredags med alldeles för mycket dricka, men det var längesen jag hade så extremt roligt!
Vi dansade som bara den, önskade galet många låtar, shottade alldeles för mycket och efter ett tag blev jag&annie inbjudna till vipen där det vankades gratis vin, champagne och drinkar. Det var inte helt fel ska jag säga. Men det var nog runt den tidpunkten då minnet börjar svikta.. Och det var nog även då som annie&jag började tappa bort varandra, vi som hade haft stenkoll på varandra hela kvällen. Sprang runt som en tok, in till vipen igen och fråga om nån sett henne - "hon var precis här, hon letar efter dig".. suck.. snacka om att gå om varandra exakt hela tiden.
Men det var en toppen kväll, tjejer! Tack!

(bilder kanske kommer..)